Yngwie Malmsteen i Sverige (1998)

"Dregen är en falskspelare"

"Gitarrkungen Yngwie Malmsteen sågar nio svenska gitarrister. Och sig själv."

Så är rubriken i Aftonbladets ungdomsbilaga Puls 27 februari 1998. Artikeln är signerad Jörgen Holmstedt.

Ur texten:"Yngwie Malmsteen har världen som arbetsfält, har fått nytt storbolagskontrakt med färska skivan Facing the animal, bor i Florida, känner få i Sverige och skiter i vad andra tycker. Vilket blir extra tydligt när Puls spelar upp tio svenska gitarrister för honom att bedöma - utan att i förväg tala tala om vem det är."

Janne Schaffer sträcker ut sig i instrumentala "Blackan Boogie Blues" från cd:n "Tunga Låtar" (1996).

- Hysteriskt dåligt vibrato. Låter som om han har svaga fingrar. Det här suger hästkuk. Stäng av ber Yngwie.

Peps Persson bluessolar på låten "Säg mej, kvinna" från albumet "Rotblos" (1997).

Efter ett tag suckar Yngwie tungt:

- Vissa är så begåvade att de kan säga något med bara de två toner de kan spela. Men den här snubben har inget som är speciellt. Han borde försöka lära av BB King, kungen av den här bluesgrejen.

Dregen fräser på i första solot på "Collapso nervoso" från Hellacopters-albumet "Paying the dues" (1997).

Yngwie sätter händerna krampaktigt för ansiktet och stönar;

- Å gud, å gud! Det här är den vidrigaste falskspelare jag hört! Fy Fan. Ta bort!.

Per Gessle tar klivet till leadgitarrist i "Stupid" på soloplattan "The world according to Gessle (1997).

Nu ser herr Malmsteen helt nollställd ut, men säger till slut uppgivet;

- Jaha. Så jävla banalt. Hur kan man to att man är gitarrist bara för att man äger en gitarr? Ren skit. I övrigt saknar jag ord.

Ulf Lundell spelar akustiskt på låten "Vind" från skivan "12 sånger" (1984).

- Kan han inte stämma guran åtminstone? En pajas. Det här är ju för fan det värsta jag hört!

Henrik Schyffert i sparsmakat solo i slutet på "Pay for me" från Whale ep:n med samma titel (1995).
- En stackars tondöv människa. Skönt att gitarren är så lågt mixad i alla fall.


Alex Hellid, Ulf Cederlund och möjligen även Nicke Andersson vräker på i dödsmetallspåret "Forsaken" från Entombed-samlingen "Entombed (1996).

Yngwie skakar oförstående på huvudet. - Fy fan....Jag beskrivs ibland som någon som bara spelar fort och utan känsla. Vad är i så fall detta? Dravel utan substans.

Sami Sirviö solar "Om du var här", från Kent cd:n "Isola" (1997).

- Så meningslöst. Så totalt meningslöst. Han säger ju för fan ingenting med detta.

Mats Persson blir extra rockig i "Det är över nu" på Gyllene Tider-liven "Återtåget" (1997).

Yngwie ler matt och överseende.: - Det finns folk som frågar sig vad det är för mening med gitarrsolon. Och det undrar jag också när jag hör sådan här ren och skär dynga.

Yngwie Malmsteen, 16 år, i egna demoloåten "Merlin´s castle" (1978). En överraskad gitarrhjälte rycker till i hotellsoffan.:

- Åh fy faaan! Han ruskar på huvudet och och skrattar roat.
- Så jävla mycket Blackmore! det här är ju urdåligt, hahaha! Vilket ruttet lir. Längesedan jag hörde detta. Hör, solot bara fortsätter och fortsätter i evighet..
- Men va fan, jag var bara en snorvalp på 15-16 då, hur erfarna är alla de här svenska människorna jag lyssnat på?

När Yngwie får veta vilka sologitarristerna han just sågat är, konstaterar han lugnt:

- Jaha, Schaffer var minst dålig. Men det mesta var så omusikaliskt att det var svårt att kommentera. Men Yngwie menar att att varken Lundell, Gessle, Peps eller någon av de övriga behöver misströsta, än finns det hopp. Alla kan vara med i Yngwie Malmsteens gitarrskola som startar i dagens Puls och fortsätter i sju delar till.

Som visar sig sedan i fortsättningen visar vara ett litet foto på en hand som trycker ett vanligt ackord.
Den mest komprimerade "gitarrskola" som jag sett på svenska!
Lycka till grappar!